Work in progress

För många år sedan köpte jag ett gammalt hus. Huset var byggt under senare delen av 1800-talet och saknade modern isolering och uppvärmning. Det övertogs från en person som tröttnat, tack och lov, innan allt blivit utrivet och förstört. Ett av rummen stod stängt i väntan på renovering. En solig vinterdag då jag kom dit upptäckte jag att det fanns isblommor på rutorna i det rummet. Något jag inte sett sedan jag var barn.

Jag har, genom att tränga in i en för mig okänd värld – intresset för fåglar – gjort ett försök att förstå hur upplevelsen och känslan av symbios och samhörighet med naturen och naturens väsen ser ut och hur det kan ta sig uttryck.

I sitt konstnärskap har Petter Hellsing länge arbetat med det textilas roll i vår privata sfär och dess berättande egenskaper. Textil är ett material vi omger oss med i hemmet, runt våra kroppar och ett material för kulturell identitet. Dess sociala historia och kollektiva minnen har därför blivit hans främsta arbetsmaterial.

Sidenblommor, spetsgardin och bollfrans. Chintzat, virkat och mönstrat. Att vilja ha det fint och hemtrevligt.

En skalbagge tittar   -   förvånat på en blomma.     En ny sort?

Två flygare   -    leker tafatt  -  yra  -  av rosornas doft.

Vad trollsländan tänker  -   vet ingen.



Att sy ihop sytråd med sig själv är ett sätt att bygga en teckning som svävar i luften. En tråd får dansa och ge ett skuggspel på väggen bakom.

Mitt första barn föddes några veckor för tidigt, varför jag fick mjölkas med elektrisk maskin. Detta resulterade i några broderier och ”fotopolymergravyrer” på sidentyg 1997-1999.

Mjölktäcke 2009-10 Bara röd-vita ränder i ihopsydda rader. Blir det mjölk eller bara randigt?! Måtten ska iallafall stämma med verklighetens ränder, röd 13 mm + vit 9 mm.